God natt

Varför bestämmer jag mig alltid för att blogga när jag mår som sämst? Jag dras automatiskt hit, verkar det som. Veckan har varit extremt tuff, men jag har överlevt värre. 

Det jobbigaste har varit mina konstanta humörsvängningar. Ibland får det mig att tro att jag är bipolär. Det skulle inte förvåna mig. Ingenting kommer som en chock längre. Jag har inte orkat hantera detta och på något sätt känns det som om jag ger upp om att någonsin få ett någorlunda normalt liv. Jag blir fruktansvärt och ursinnigt trött på min osäkerhet gällande allt möjligt i mitt liv. Min förmåga att jämt missuppfattas driver mig snart till vansinne. 
Det har förstört så mycket för mig. Sabbat olika möjligheter och chanser. Jag vet inte hur jag ska ta mig ut ur den här hålan. Det känns lönlöst just nu.